Så många kommer skjutas till döds 2019 och 2020

Dödsskjutningar Sverige 2006-2018
Dödsskjutningar Sverige 2006-2018

Statistiken kommer tyvärr från Polismyndigheten och BRÅ så det går inte att ifrågasätta den. Det är Sveriges facit på hur dödsskjutningarna ökar. Titta på staplarna så ser du något märkligt. Något mycket märkligt. 2006-2008 är det slumpmässigt. Sedan ligger antalet dödsskjutningar stabilt i två år. Sedan hoppar det till med en obehaglig ökning och sedan ligger det återigen stabilt i två år.

Redan nu kan vi förutspå antalet döda i skjutningar för 2019 och 2020

Antalet dödsskjutningar, per år. Med genomsnittligt antal per tvåårscykel och trendlinje. Det ser inte bra ut. Inte alls.

Antal skjutningar per år och i genomsnitt per tvåårsperiod
Antal skjutningar per år och i genomsnitt per tvåårsperiod

Genom att titta på genomsnittsantalet (skjutningar) per tvåårs period och sedan räkna ut den procentuella ökningen mellan varje genomsnitt upptäckte jag att ökningen mellan varje tvåårsperiod varit stabil.

Ökningen i antalet skjutningar mellan varje tvåårsperiod är 68,5% (i genomsnitt)

Det gör att vi redan nu vet hur många som kommer dö i skjutningar. Och vad det kommer kosta samhället.

2019 och 2020 kommer 73 respektive 74 personer dö i skjutningar. Jag hoppas så att jag har fel, men fortsätter trenden är det så det kommer se ut.

Vi vet sedan tidigare att varje skjutning kostar ca 75 miljoner kr. Vi vet också att sjukhusen går på knäna på grund av belastningen.

Kostnaderna för skjutningarna 2019 blir alltså 5 475 000 000 kr
Kostnaderna för skjutningarna 2020 blir alltså 5 555 000 000 kr

Elva fucking jävla miljarder kronor är vad det kostar samhället på 2 år

Dessutom kommer du få svårare att få vård, att bli opererad och att få den rehabilitering du behöver. Blir du akut sjuk kommer du få vänta längre på vård.

Antal skjutningar 2006-2020 (dvs mörk prognos för de kommande två åren)
Antal skjutningar 2006-2020 (dvs mörk prognos för de kommande två åren)

Grattis Sverige. Vi har ett resultat!

Skjutningarna drabbar dig som laglydig medborgare del 2

Du som hävdar att skjutningar bara drabbar kriminella… Fundera ett tag på patienter som väntar på vård på akutmottagningen. På sjukhuspersonalen som hotas till livet och där beväpnade har försökt avsluta offrets liv inne på sjukhuset.

Nej, det är inte en ny actionfilm.

Det är verkligheten på sjukhusen i storstäderna och kringliggande akutmottagningar. Akutmottagningarna blir allt mer pressade av de massiva trauman som en skjutning innebär. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och annan personal släpper allt de har och gör allt de kan för att offret skall överleva.

Att bli skjuten innebär stora blödningar, trasiga organ och splittrade skelettdelar. Det tar tid att rädda livet som (bokstavligen) håller på att rinna ut. Ballistiken på akuten är en bra studie om vårdens förhållningssätt till skottskador. Det tar plats och resurser på operationsavdelningen där planerade operationer behöver ställas in. Det tar plats på intensivvården och ytterligare resurser spills i onödan på en vårdavdelning där patienten skall vårdas till tillfrisknande och utskrivning.

Patient som blivit skjuten i båda lår på nära håll. Bilaterala femurfrakturer stabiliserades akut med »HARE Traction Splint« (se även bilden nedan). DT-angiografi visade fritt arteriellt blodflöde. Foto: Läkartidningen 2013 nr 7
Patient som blivit skjuten i båda lår på nära håll. Bilaterala femurfrakturer stabiliserades akut med »HARE Traction Splint« (se även bilden nedan). DT-angiografi visade fritt arteriellt blodflöde. Foto: Läkartidningen 2013 nr 7

Resurser som skulle gått till din operation. Till vården av din mamma, pappa eller vän. Till rehabiliteringen av din livskamrat. 

Så här ser verkligheten ut för akutvården

En kvinna som jobbar extra på Helsingborgs lasarett hinner nästan fram till arbetet när hon hör en bil närma sig i hög fart.Bilen svänger in på två hjul.
Ut ur fordonet hoppar flera personer ut. De bär en skottskadad man in på akuten.
Kvar står bilen med öppna dörrar och blodspår längs vägen.

“lasarettet måste skydda personal och patienter från utåtagerande anhöriga och rivaliserande gängkriminella.”

“Hot och våld mot vårdpersonal har ökat med 50 procent mellan 2010 och 2015”

“Den nya verkligheten har lett till att alla medarbetare på akuten fått en “kunskapsgenomgång gällande skottskadade personer””

“Våldet har alltid funnits. Nu blir det grövre. Och gränsen från att “jag är arg” till “jag skjuter dig” har försvunnit”

“Så fort en skottlossning eller knivskärning kommer till polisens kännedom skickas en polisbil direkt till akuten.””

Expressen har gjort ett bra arbete att kartlägga läget i Helsingborg.

Du behöver bevisa ditt påstående

Det är inte alla som har utbildning i vetenskaplig metodik eller annat forskningsrelaterat. Det märks i en del diskussioner både online och offline.

TLDR; kommer du med ett påstående och inte backar det med fakta så är det en åsikt. Din åsikt har lika stor faktagrund som ett glas med vatten. Utan backning av verifierbar data är det bara en bra story. Du som påstår något först har skyldigheten att bevisa ditt påstående, annars står vi bara och pratar sagor med varandra.

All diskussion behöver följa flödesschemat nedan, annars slösar du bara med din tid.

 

https://perhardafsegerstad.se/2015/03/diskussionsregler/
Från, och med tillstånd av: https://perhardafsegerstad.se/2015/03/diskussionsregler/

Folk kastar ut sig ett påstående och när någon annan säger att det inte stämmer så hamnar bevisbördan på respondenten. Det är fel av flera skäl, det är inte så det fungerar i vetenskaplig dialog. Det är den som kommer med påståendet som skall framställa bevis på att det framlagda påståendet stämmer. Efter det kan respondenten bemöta hela påståendet eller delar av det.

Först ett fiktivt exempel
Påstående: Snö är gjord av kalk, det vet ju alla
Respondent: Stämmer inte, visa källa på var du har stöd för ditt påstående
P: Jag har läst det, alla vet ju att det är så. Du kan inte kräva att jag bevisar om inte du har stöd för vad du säger. Var har du källa för ditt påstående?

Det låter banalt och i exemplet ovan visas det som händer så ofta. Någon kommer med ett ogrundat påstående utan vetenskaplig relevans. Den som protesterar hamnar då i bevisbördan att visa att till exempel vatten är blött, att du bränner dig om du stoppar handen i elden eller liknande. Nästa steg är då att den som kom med påståendet hävdar att den som svarar har fel och målet är flyttat (egentligen det engelska Moving the goal poast) vilket är ett debattekniskt fel. Diskussionen är nu flyttad från den som påstod att snö består av kalk och bevisningen av detta till att den som protsterar skall bevisa att snö består av frusna iskristaller, eller snarare inte kalk. Skall vi vara petiga så är det ett syllogistiskt felslut med (kanske överkurs?).

Det är därför den som påstår något har bevisbördan då vilket hittepå som helst annars kan användas för att påstå vad som helst. Att motbevisa hittepå tar timmar medans du kan kasta ur dig en ny sagor varje sekund.

I detta fall är det enkelt med iskristaller kontra kalk. I mer komplexa förhållanden är det svårare och liknelsen blir då att snö är vit. Kalk är vitt. Is är hårt, kalk är hårt. Alltså består is av kalk. Vilket är ett logiskt argumentationsfel. Alltså behöver respondenten veta vad åsiktsinnehavaren baserar sitt påstående på för att kunna bemöta det.

Vi tar ett exempel från verkligheten

Du skall inte lagra mat i konservburkar för plastfilmen läcker BPA om det innehåller fett.

Det finns många påståenden i detta. Som är totalt felaktiga.

  1. Underförstått i påståendet är att BPA är farligt.
  2. Plastfilmen läcker BPA
  3. Plastfilmen läcker BPA om det innehåller fett
  4. Hur mycket BPA (om något) läcker
  5. Kommer det läckta innehållet uppnå gränsvärden?
  6. Kommer det läckta innehållet överstiga de gränser som vi anser vara riskfyllda?

Det finns alltså många saker att bemöta här. Det jag vet är att när jag bemöter till exempel argument 3 så kommer målet att flyttas. “Det var ju inte det vi påstod var farligt utan XXX” så är vi direkt inne i en målflyttningskarusell.

Personen i fråga hävdar att material som stödjer detta finns, men presenterar det inte. För att stödja detta så framkommer det att personen ifråga har undersökt 200 konservburkar. Då blir det enkelt i min värld.

A. Var är materialet publicerat?
B. Vilka genomförde studien?
C. Vilka finansierade studien?
D. Vilka genomförde peer review?
Peer review är i korthet personer med kunskap inom fältet som granskar studien för att se om den håller.
E. Hur är metoddelen i studien utformat

Men så var det inte. Studien var inte publicerad men “skall finnas någonstans…”

Om det låter som hovslag, tänk inte Zebra, tänk Häst!

Det är så enkelt. Visst, det finns studier som inte publiceras trots att de uppnådde vetenskapliga kriterier för evidensbaserad forskning men det vanligaste skälet till att en artikel inte publiceras är att den vetenskapliga metodiken inte höll eller att resultatet inte påvisade det som forskarna och/eller finansiären ville påvisa.

I A-E listan ovan, tycker du att: A/ en studie är trovärdig om det var BPAhatarna som publicerade studien på deras webbplats? Kanske, behöver inte betyda så mycket. Om studien B/ har genomförts av privatpersoner utan akademisk bakgrund, är den trovärdig då? Kanske, men troligen inte. Här finns jäv, tidigare studier, finansiering etc att beakta med. Om C/ studien finansierades från BPAskadades fond, ökar eller minskar trovärdigheten? Troligen minskar. Om studien D/ inte genomgått peer review så är det en varningsklocka, som definitivt minskar trovärdigheten. Det finns alltså något i studien som författarna inte vill att andra skall gå igenom. Kan du inte läsa E/ metoddelen så vet du inte hur studien är genomförd på något sätt och då faller trovärdigheten helt.

I exemplet från verkligheten så kan det ha varit så att kontrollen av ifall BPA läckte ut i maten gjordes så att människor fick smaka på mat och därefter svara på om de fick BPA besvär av det eller inte. Det kan också vara så att urvalet av dessa testpersoner gjordes på BPAhatarnas webbplats där de fick svara på några frågor om sina BPA relaterade besvär för att se om de kvalificerar till en studie. Det kan också vara så att både testdeltagare, provledare och författarna till studien vet om vad som innehåller BPA eller inte. Kan du inte läsa metoddelen så faller all trovärdighet.

Texten ovan kanske låter överdriven, men jag vet om tre studier där alla dessa kriterier uppfylldes. Dock inte om BPA utan elöverkänslighet, gluten och kolhydrater.

Än så länge, tre dagar efter det att trådskaparen postade argumentet så har mer information inte framkommit. Jag uppdaterar här när detta inkommit.

Editors choice: Bonusmaterial

Som bonusmaterial får du ett flowchart för hur du skall hantera resultat som är korrekta enligt ovan men vars resultat du ändå inte vill acceptera

Jag tror du förstår att du lika väl kan invertera denna så att du kan argumentera åt andra hållet med 🙂

 

Netflix har noll koll

Fick ett mail från Netflix. De vill visst att jag spendera mer tid med deras produkt så de skickar ett mail till mig med lite förslag. Kul tänker jag, här kanske jag kan hitta nytt i humor, zombie eller apocalypssegmentet. Döm själv.

Narcos tittade vi inte klart på 2:a säsongen av. Riverdale och Modern Family är inte det vi brukar titta på, så varför jag får förslag på detta är svårt att förstå.

Sedan kommer en hel kategori som gjorde att det kändes lite bättre, nämligen

Toppfilmer för dig

Då förutsätter ju jag att de använder algoritmer för att tolka mina tittningsvanor och hitta guldkornen jag missat, eller i alla fall liknande sådant jag sett tidigare. Jag fick tre förslag, nämligen dessa:

Tre barnfilmer alltså. Det är alltså vad Netflix tycker att jag skall titta på? Det är vad Netflix anser är toppfilmer för mig. Nej, det är inte toppfilmer för mig. Det är inte ens en genre jag är intresserad av, än mindre tittar på.

Netflix failar rejält, igen. Och för att göra det ännu mer intressant så går det inte att säga upp Netflix hos Netflix när jag är inloggad hos Netflix.

itunes, bajstunes

Jag måste 1/ ladda ner satans favoritprogram iTunes och 2/ avsluta Netflix prenumerationen från iTunes.

Tack för den Televerket. Eller Taxi Stockholm var god dröj…

Tack Nötflicks. Det här var inte ens roligt. Bara en massiv netflix fail

Receptet för en framgångsrik jullåt

Efter år av forskning och koordinerade studier på julmusiksuniversitetet i Schweiz så har vi nu nöjet att publicera Jullåtens anatomi. Här kan du få insikter i hur jullåtarna är uppbyggd och vad som gör en julhit.

Få klockorna skall stanna

Sjung långsamt. Ta valfri låt och sjung den plågsamt långsamt, gärna med vibrato/wailande på varje ord. Som till exempel Peter Jöback i Stilla Natt.

Sjunga långsamt komponenten fungerar utmärkt. Ta bara valfri jullåt och arrangera den så långsamt du kan så har du en hit. Extra effektfullt blir det med en manlig sångare.

Sanna Nielsen med Christmas candle är ett kvinnligt exempel på sjunga långsamt fenomenet.

Hysteriska klockor, bjällror och eventuellt handklappningar

En annan komponent du inte får missa är den magiska hysteriska klockan/bjällran som klämtar i bakgrunden. Klockorna, samt i vissa fall ackompanjerade av klappar, rullar genom hela stycket från start till sluttonen. Robert Wells visar upp ett praktexemplar i Christmas callin’

Ha samlag medans du sjunger

Om du är kvinna och vill få en julhit så är det enkelt. Kåtsjung så kommer lyssningarna. Ju mer det låter som att du har samlag medans du sjunger, desto bättre är det. Extra populärt är detta hos Amerikanska kvinnliga artister. Som till exempel Jessica Simpson i The Christmas Song

Jag vet, jag fuskar här. Den här genren får det är krypa på huden på mig så jag pallar inte att lyssna efter fler exempel. Om Molly Sanden hade sjungit jullåtar på sitt senaste album Större så hade det varit ett klockrent exempel.

Rat pack är garanterat jul

Att damma av Frank Sinatra och Winter wonderland i juletider är ju en klassiker.

Den som gör en cover på något som Rat Pack gjorde som jullåtar har en garanterad succe. Dock så går ju en hel del av intäkterna bort i royalties till upphovsrättsinnehavaren

Kombinationer skapar kraftfulla kreationer

Kombinerar du några av komponenterna ovan så händer något extremt intressant. 1 + 1 blir 3.

Här kombinerar Mahalia Jackson i Silent Night flera av komponenterna ovan, och lägger till trumfkortet reverb.

Med reverb, eller rättare sagt eko så får du det att låta sakralt vilket är ett ljud de flesta eftersträvar i juletid. Hon sjunger så långsamt att klockorna stannar och lyssna i bakgrunden… Där klingar klockarna konstant.

Apropå sakralt så tar Celine Dion i så jultonerna skvätter över med långsamsång, reverb, klockor och till och med en kör och smeker in den bombastiska Adeste Fideles När du kombinerar detta så blir det så vackert att till och med hundarna börjar yla

Kommer du från Mexico (eller är det en spansk folkvisa?) är det lugnt

Den enda jullåten som lyckats ta sig från Mexico är Feliz Navidad. Här i Hasse Anderssons tappning, dvs en extra mind-fuck i reaggetakt, skånsk dialekt och på svenska. Förutom Feliz Navidad då… Bevisligen kan du arrangera Feliz Navidad hur som helst och covern säljer.

Upprepa dig in absurdum

Men innan du gör det vill jag utfärda en varning. Feliz Navidad är en text som består av ett fåtal ord. Kolla texten.

Feliz navidad 21 gånger
We wanna wish you a merry Christmas 15 gånger
Prospero año y felicidad 7 gånger
From the bottom of our heart 6 gånger
I wanna wish you a merry Christmas 3 gånger

Det är lätt att bli hjärntvättad av den ramsan…

Bombastiskt storhetsvansinne

Bombastiska arrangemang med storhetsvansinne där artisten tar i så något nästan väller över är en genre för sig själv. Receptet är att du tar en klassisk julvisa, sjunger den långsamt och dunkar på reverb, wailande och multipla betoningar på ett ord så har du Celine Dions Ave Maria.

Hon lyckas dra ut “Maria” i Ave Maria nästan tio sekunder. Det borde vara någon form av rekord i jullåtarnas förlovade land

När vi nu har alla komponenterna i jullåtarnas förlovade land så är det dags att bygga jullåtarnas Frankenstein.

Starta med den magiska hysteriska klockan och bjällran som håller samma takt oavbrutet genom hela låten. Ta vad som helst juligt av Rat Pack och ta en dos sjung den plågsamt långsamt och häll över hela arrangemanget. Alla vill att det skall låta sakralt så var inte rädd för stora kyrkokörer, reverben och smek in bombastiska stråkar. Oavsett vad du sjunger så upprepa dig in absurdum. Sträva efter max 5 meningar i texten där du upprepar en minst 20 gånger. Slutligen får du inte glömma att, kåtsjung så kommer lyssningarna!

Vilken låt anser du förtjänar utmärkelsen Jullåtarnas Frankenstein? Bomba på med förslag

“Det är extremt i ett land som inte befinner sig i krig”

Det är Sverige vi pratar om. Eller snarare är det kriminalkommissarie Gunnar Appelgren som är expert på gängkriminalitet som säger det.

Det är hans respons på studien ”Explosive violence: A near-repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden”*, som gjorts av forskare på Institutet för framtidsstudier och Malmö universitet.

Detonerade handgranater 2011-december 2018. Foto SVT
Detonerade handgranater 2011-december 2018. Foto SVT

2011 detonerade 2 (två!) handgranater i Sverige. 2016 var all time high med 39!  handgranatsdetonationer och incidenter. Forskarna på Institutet för framtidsstudier ledda av kriminologen Amir Rostami från Institutet för framtidsstudier som tillsammans forskarna Joakim Sturup och Manne Gerell på Malmö universitet står bakom rapporten har kartlagt perioden 2011 till december 2018. Resultatet är obehagligt och alarmerande

116 incidenter med handgranater. 9 skadade. 2 döda.

Offren för handgranaterna är oskyldiga.

Daniel Cuevas Zuniga blev 63 år
Daniel Cuevas Zuniga blev 63 år. Foto: Privat

 

Daniel Cuevas Zuniga sprändes till döds i Vårby i början av 2018.

Han hade precis jobbat färdigt på ett äldreboende och var på väg på cykel med sin hustru för att handla när han hittade en handgranat.

Han trodde att det var en leksak och plockade upp den. Granaten detonerade och dödade honom och skadade hans hustru.

Två år tidigare dödades en åttaårig pojke när en granat kastades in i en lägenhet i Biskopsgården i Göteborg – som hämnd i en gängkonflikt.

Det finns ett tydligt mönster i både skjutningar och granatattacker. Visserligen är det inte särskilt förvånande, men inom 14 dagar från en skjutning är risken fem gånger högre att en ny skjutning inträffar, inom 100 meter! från den första attacken. För handgranater ser det likadant ut. Inom en tvåveckorsperiod är risken förhöjd på den platsen.

Sverige är inte som alla andra länder i Europa

2016 var tragiskt nog ett rekordår sett på antalet detonationer/incidenter och efter det har det tack och lov minskat.

Användningen av handgranater har gått ner under 2017 och 2018, men fortfarande har vi ganska hög grad av handgranatsattacker jämfört med andra länder som Danmark, Norge och Tyskland, säger Amir Rostami.

Vad som är oroväckande är att Sverige sticker ut jämfört med alla andra länder i Europa. Forskare och poliser i andra länder förvånas över den stora mängden granatdetonationer i Sverige eftersom det är ytterst ovanligt i andra europeiska länder.

* = Studien “Explosive violence: A near-repeat study of hand grenade detonations and shootings in urban Sweden” är ännu inte publicerad på Institutet för framtidsstudiers webbplats. När den publiceras länkar jag in den.

-3 och folk fryser

Nu har kylan gjort sin första attack. Det var -10 imorse när jag och Samuraj var ute och det “steg” till -3 under dagen

Det är intressant med första kylan. Vi var på Ikea i söndags och folk gick omkring i tjocka pälsfodrade dunjackor, mössa, halsdukar och vantar.

Jag ser folk dagligen nu som huttrar runt med täckbyxor som klädda för arktisk kyla.

Nej, det är inte ett stockholmsfenomen. Stockholm består till stor del av inflyttade lantisar så de som går runt i storstan är mest bönder som flytt glesbygden.

Varför blir det så kallt

Vi har vant oss vid varmare klimat under sommaren. När det sedan “slår om” och blir kallare så tycker vi helt plötsligt att det är iskallt, jättekallt, rysskyla eller vad vi nu vill kalla det.

Tänkte följa upp det här inlägget under våren 2019. När det är vår, -3 och solen kommer fram då sitter folk på uteserveringarna och njuter av “solvärmen”. Not so much njutning just nu…

Initiative Q – New Kind of Money or something else?

Sometimes I get invites to things that I dont really know what to do with. Like Initiative Q for example.

 

“They” (ie Initiative Q) claim to be paypal alumnis (ex employees of paypal) that have figured out a good way of doing payments in a new fashion.

And the founder Saar Wilf is actually an extremely tacticool dude:

An alumnus of the Israeli military’s Unit 8200, he co-founded Fraud Sciences Corp., a Tel Aviv company that utilized profiling methods to identify fraudulent transactions. In 2008, PayPal bought Fraud Sciences, making it the backbone of its current anti-fraud systems. He has since become an active investor.

Wilf is also an avid poker player. Kind of cool. But exactly what this new fashion is and how it will be utilized isn´t really straight forward. Here is a good piece on Initiative Q in Techinasia

But, I thought that it could be fun to not be so hostile to new unclear invites so I decided to jump on the bandwagon. Well, it aint that risky you know…

All you do to sign up is to give them your email adress and invite some friends that you later have to verify. If you think about it, you do this all the time on Twitter, facebook and Linkedin to name a few.

On those networks you even tell the networks where you worked, who are your colleagues etc. On Q, all you do is to verify that you know a person.

So, do you want to jump on the bandwagon as well? Feel free – here is the invite link https://initiativeq.com/invite/SZTO6JOA7

Lets see if it is the greatest thing since [insert blank] or if it is just another way to complicate an fairly easy task.

Still not convinced? Lets watch a video

 

 

Skjutningarna drabbar dig och din familj

De illegala skjutvapen som som en av anledningarna till att folk dör som flugor i Sverige.
De illegala skjutvapen som som en av anledningarna till att folk dör som flugor i Sverige.

Vanliga argument vid de många skjutningarna och annat dödligt våld runt om i Sverige är i stil med “bra, då rensar buset ut sig själva”, “vad gör det, det är ju bara kriminella som går åt” etc. Egentligen är det en cynisk människosyn då då de flesta som blir brottslingar gör det genom det sociala arvet. Utanförskap, brist på lämpliga förebilder och ren frustration gör det enkelt för de kriminella grupperingarna att attrahera barn att gå deras ärenden så att de senare kan bli fullvärdiga medlemmar.

Skjutningar är ju inte heller något nytt för den minnesgode kommer ihåg kriget mot polisen i Dalarna på 90 talet samt Uppsala maffian och situationen i Södertälje för att nämna några få exempel. Det “nya” är mängden skjutningar och skjutningar med dödlig utgång. Illegala vapen är löjligt enkelt att få tag på och det är svårt för polisen att utreda dessa brott.

Basfakta från Polisen

Data från polisens egen rapport om skjutningar 1 jan till 14 nov
Data från polisens egen rapport om skjutningar 1 jan till 14 nov. I Stockholm!

 Detta är alltså enbart skjutningar i Stockholm!    

DNs Lasse Wierup kartlade under 2017 vilka som ligger bakom skjutningarna. Denna artikel ligger dessvärre bakom en betalvägg. Men Finska Huvudstadsbladet har lättare att skriva öppet om situationen.

Den svenska medieoffentligheten rapporterar ogärna att nio av tio skjutningar har rötter i Sveriges invandrarmiljöer. Men den siffran har författaren och Dagens Nyheters kriminaljournalist Lasse Wierup tagit fram.

Det är sällan några pengar involverade, och sällan någon organiserad brottslighet. I Wierups material från en femårsperiod hade många en utländsk familjebakgrund, oftast i Mellanöstern eller Nordafrika – men ingen var asylsökande.

Föreställningen att den senaste flyktingvågen skulle ha fått våldet att blossa upp stämde inte heller. Bara en på tjugo hade islamistiska motiv. Många hade en utlandsbakgrund i familjen, men 67 procent var födda i Sverige.

Sverige är den största marknaden i Europa för illegala vapen från Balkan. Det säger åklagaren Goran Glamocanin som har utrett flera fall där hundratals vapen skulle smugglas till Sverige.

Det finns en mycket väl inarbetad organisation för att ta emot och sälja vapen hos er.

Hur mycket skjuts det i jämförelse med andra länder

En bra jämförelse är att titta på skjutningar per 100 000 medborgare. Det har Joakim Sturup, Amir Rostami, Hernan Mondani, Manne Gerell, Jerzy Sarnecki och Christofer Edling gjort som har jämfört Sverige med tolv andra europeiska länder under perioden 1996-2015. Ta då i beaktande att antalet skjutningar har exploderat 2015-2018!

Studien är publicerad i  den vetenskapliga tidskriften European journal on criminal policy and research

Nivån för dödligt våld med skjutvapen är mer än dubbelt så hög i Sverige bland män mellan 15 och 29 år jämfört med genomsnittet i andra europeiska länder.

Grafik/Foto: European journal on criminal policy and research och Reed Saxo/AP/TT
Grafik/Foto: European journal on criminal policy and research och Reed Saxo/AP/TT

Nivån i Sverige är hög för Europa men lägre om vi jämför med utvecklingsländer, länder med knarkkvarteller och länder i ekonomiskt förfall och inbördeskrig. Några jämförelser:

  • Japan: 0,04
  • Indonesien: 0,1
  • Brasilien: 19,34
  • Colombia: 25,94
  • El Salvador: 40,29
  • Thailand: 4,45
  • Indien: 0,88
  • Pakistan: 0,87
  • Irak: 4,28
  • Syrien: 1,17
  • Sydafrika: 5,79
  • Etiopien: 1,97
  • USA: 3,85

Källa: Institute for Health Metrics and Evaluation

Credit: Matthew Zhang/NPR

Observera att datat är från 2007
Observera att datat är från 2007

Vi har många legala vapen i Sverige. Det är inte de legala vapnen som ägs av laglydiga medborgare som används vid skjutningar!

Data från 2010. Sverige har klättrat högt på listan vid det här laget
Data från 2010. Sverige har klättrat högt på listan vid det här laget

Då datat är från 2015 och antalet skjutningar mer än tredubblats till 2018 så ligger vi numer i intervallet 30-99 vilket vi är ensamma om på den norra delen av jordklotet. Grafik från CNN.

Varför skjuts det så mycket i Sverige

Det har två orsaker egentligen. Det första är att vapen är lättillgängliga och ett effektivt sätt att lösa konflikter på. En skjutning genererar också hämndaktioner som ofta just är skjutningar med. Våld föder våld.

Det andra är att det är ett lätt sätt för någon som vill visa framfötterna och stiga i rang i de andras anseende.

– Det är någon som har lite större våldskapital och som de andra ser upp till. Att kalla den personen för en gängledare är kanske för mycket, men det är någon som har lite mer att vinna på att ha den här svansen runt sig, säger Stefan Sintéus.

Var skjuts det

Skjutningarna är på det stora hela ett storstadsproblem i problemområden. Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala sticker ut. Detta är två veckor i oktober/november

Bild från TT

Skjutningar 13 November till idag är inte med. De har inträffat däremot!

Tittar vi på Stockholm så har SVT gjort en interaktiv karta

Det skjuts alltså så mycket i våra storstäder att media inte ens hinner med att uppdatera kartor och att forskningen inte är i närheten av sanningen vad gäller mängden skjutningar.

Vad kostar skjutningarna – 75 miljoner kr per skjutning

Matematiken är lika enkel som skrämmande. Nationalekonomen Ingvar Nilsson vid Institutet för socialekologisk ekonomi har bland annat räknat på utanförskapets ekonomiska och sociala samhällskostnader och prislappen för våldet det medför.

I scenariot för en skjutnings kostnad antas det att ett brottsoffer skadas lätt och ett annat får svåra livslånga skador.

Enligt Polisen har det inträffat 94 skjutningar i Stockholm 1 januari till 14 November. Det betyder att det sker i genomsnitt 8,9 skjutningar per månad och fortsätter det så kommer det betyda att vi kommer upp i skrämmande 108 (avrundat) skjutningar bara i Stockholm under 2018. Det är alltså fler än antalet skjutningar i hela landet 2015.

94 skjutningar med en snittkostnad på 75 miljoner blir skrämmande mycket – eller mer exakt 7 050 000 000 Sju miljarder femtio miljoner kronor.

Detta räcker till

Genomsnittlig årslön enligt SCB
Polis Barnsjuksköterska Förskolelärare Gymnasielärare
Årslön 400 800 435 600 354 000 422 400
25 års anställn. 352 324 398 334

Kostnaden på över 7 miljarder 50 miljoner räcker till att anställa 352 poliser i 25 år. Eller 324 barnsjuksköterskor i 25 år. Eller 398 förskollärare i 25 år. Eller 334 gymnasielärare i 25 år. Siffror från SCB lönesök och de inkluderar arbetsgivaravgift, pensionsavsättning och lön till medarbetaren.

De oskyldiga offren i de kriminellas krig

Ett personrån drabbar din dotter. Din son. Din livskamrat. Din mamma. Din pappa. Dina släktingar och dina vänner. Skjutningarna drabbar allt fler oskyldiga som skadas i skottlossningar och som sprängs ihjäl av handgranater. Här är för många av de som dött:

22-årige lärarstudenten Shayan Gaff (skottlossning)

Konststudenten Alexander Wallberg, 25 (skottlossning)

16-årige Ahmed Obaid (skottlossning)

Rami Amin, 24, nyutexaminerad tandläkare (skottlossning)

Luna Mandic, 4 år (bilbomb)

åttaårige Yuusuf Warsame (handgranat)

 Daniel Cuevas Zuniga, 63 (handgranat)

Petar Petrovic, 20 (skottlossning)

Dubbelmordet i Hallonbergen (vittne och fru som höggs ihjäl med kniv)

Jag har säkert missat någon, vilket jag ber om ursäkt för. Tyvärr kommer listan bli längre. Mycket längre.

 

Plast shaming är det nya fat shaming

Plastskräcken har slagit skräck i Svenskarna. Först var det plastpåsen som skulle förpassas med skämskudde in i hörnet. Nu är siktet inställt på resten av plasten. Plastpåsen förresten. I Sverige så återbrukar de flesta sina plastpåsar genom att slänga hushållssopor, plastsopor etc i just plastpåsen och sedan ta den till  soporna och slänga den.

Nu är det dags för nästa steg i plast shamingen. Om du käkar tacos med familjen (4 pers) så genererar du 75 gram plast. Detta enligt P4 Halland.

Se dig omkring i grönsaksdisken nästa gång du är i affären. Gurkan är plastinslagen. Detta gör att den håller i en vecka på hyllan istället för några dagar. Paprikor är omslagna med plast (ibland förstärkt med gas) vilket ökar hållbarheten avsevärt.

Att då inte ha dessa i plast leder till större mängd osäljbara grönsaker och större mängd som behöver kasseras för att de fått skador. Med andra ord skulle priset öka radikalt och matslöseriet med.

I Sverige har vi ett otroligt raffinerat system för att återvinna plast. Till exempel så avskiljs plast maskinellt från pappersförpackningar (mjölk, filkartonger till exempel), vi har speciell plastförpackningsinsamling och vi återvinner plast bland annat genom att omvandla den till energi (bränna den och skapa värme till uppvärmning)

Är det bra eller dåligt? Det beror på vem du frågar. Återvinningsföretagen säger att plasten är bättre om den återvinns. En artikel från 2003 i Forskning och Framsteg visar på något annat, dvs att nettoeffekten av marknadsvärde, kostnader, processer etc gör att det är bättre att bränna plasten.

Personligen tycker jag det är sött att diskutera plastpåsar som en form av apokalyps. Se dig omkring där du är nu. Hur många plastföremål ser du omkring dig. Lösningen är inte om du köper en plastpåse att förvara dina saker i eller hur många gram plast din middag genererar.

Lösningen är att konsumera mindre. Punkt.