Det är inte alla som har utbildning i vetenskaplig metodik eller annat forskningsrelaterat. Det märks i en del diskussioner både online och offline.

TLDR; kommer du med ett påstående och inte backar det med fakta så är det en åsikt. Din åsikt har lika stor faktagrund som ett glas med vatten. Utan backning av verifierbar data är det bara en bra story. Du som påstår något först har skyldigheten att bevisa ditt påstående, annars står vi bara och pratar sagor med varandra.

All diskussion behöver följa flödesschemat nedan, annars slösar du bara med din tid.

 

https://perhardafsegerstad.se/2015/03/diskussionsregler/
Från, och med tillstånd av: https://perhardafsegerstad.se/2015/03/diskussionsregler/

Folk kastar ut sig ett påstående och när någon annan säger att det inte stämmer så hamnar bevisbördan på respondenten. Det är fel av flera skäl, det är inte så det fungerar i vetenskaplig dialog. Det är den som kommer med påståendet som skall framställa bevis på att det framlagda påståendet stämmer. Efter det kan respondenten bemöta hela påståendet eller delar av det.

Först ett fiktivt exempel
Påstående: Snö är gjord av kalk, det vet ju alla
Respondent: Stämmer inte, visa källa på var du har stöd för ditt påstående
P: Jag har läst det, alla vet ju att det är så. Du kan inte kräva att jag bevisar om inte du har stöd för vad du säger. Var har du källa för ditt påstående?

Det låter banalt och i exemplet ovan visas det som händer så ofta. Någon kommer med ett ogrundat påstående utan vetenskaplig relevans. Den som protesterar hamnar då i bevisbördan att visa att till exempel vatten är blött, att du bränner dig om du stoppar handen i elden eller liknande. Nästa steg är då att den som kom med påståendet hävdar att den som svarar har fel och målet är flyttat (egentligen det engelska Moving the goal poast) vilket är ett debattekniskt fel. Diskussionen är nu flyttad från den som påstod att snö består av kalk och bevisningen av detta till att den som protsterar skall bevisa att snö består av frusna iskristaller, eller snarare inte kalk. Skall vi vara petiga så är det ett syllogistiskt felslut med (kanske överkurs?).

Det är därför den som påstår något har bevisbördan då vilket hittepå som helst annars kan användas för att påstå vad som helst. Att motbevisa hittepå tar timmar medans du kan kasta ur dig en ny sagor varje sekund.

I detta fall är det enkelt med iskristaller kontra kalk. I mer komplexa förhållanden är det svårare och liknelsen blir då att snö är vit. Kalk är vitt. Is är hårt, kalk är hårt. Alltså består is av kalk. Vilket är ett logiskt argumentationsfel. Alltså behöver respondenten veta vad åsiktsinnehavaren baserar sitt påstående på för att kunna bemöta det.

Vi tar ett exempel från verkligheten

Du skall inte lagra mat i konservburkar för plastfilmen läcker BPA om det innehåller fett.

Det finns många påståenden i detta. Som är totalt felaktiga.

  1. Underförstått i påståendet är att BPA är farligt.
  2. Plastfilmen läcker BPA
  3. Plastfilmen läcker BPA om det innehåller fett
  4. Hur mycket BPA (om något) läcker
  5. Kommer det läckta innehållet uppnå gränsvärden?
  6. Kommer det läckta innehållet överstiga de gränser som vi anser vara riskfyllda?

Det finns alltså många saker att bemöta här. Det jag vet är att när jag bemöter till exempel argument 3 så kommer målet att flyttas. “Det var ju inte det vi påstod var farligt utan XXX” så är vi direkt inne i en målflyttningskarusell.

Personen i fråga hävdar att material som stödjer detta finns, men presenterar det inte. För att stödja detta så framkommer det att personen ifråga har undersökt 200 konservburkar. Då blir det enkelt i min värld.

A. Var är materialet publicerat?
B. Vilka genomförde studien?
C. Vilka finansierade studien?
D. Vilka genomförde peer review?
Peer review är i korthet personer med kunskap inom fältet som granskar studien för att se om den håller.
E. Hur är metoddelen i studien utformat

Men så var det inte. Studien var inte publicerad men “skall finnas någonstans…”

Om det låter som hovslag, tänk inte Zebra, tänk Häst!

Det är så enkelt. Visst, det finns studier som inte publiceras trots att de uppnådde vetenskapliga kriterier för evidensbaserad forskning men det vanligaste skälet till att en artikel inte publiceras är att den vetenskapliga metodiken inte höll eller att resultatet inte påvisade det som forskarna och/eller finansiären ville påvisa.

I A-E listan ovan, tycker du att: A/ en studie är trovärdig om det var BPAhatarna som publicerade studien på deras webbplats? Kanske, behöver inte betyda så mycket. Om studien B/ har genomförts av privatpersoner utan akademisk bakgrund, är den trovärdig då? Kanske, men troligen inte. Här finns jäv, tidigare studier, finansiering etc att beakta med. Om C/ studien finansierades från BPAskadades fond, ökar eller minskar trovärdigheten? Troligen minskar. Om studien D/ inte genomgått peer review så är det en varningsklocka, som definitivt minskar trovärdigheten. Det finns alltså något i studien som författarna inte vill att andra skall gå igenom. Kan du inte läsa E/ metoddelen så vet du inte hur studien är genomförd på något sätt och då faller trovärdigheten helt.

I exemplet från verkligheten så kan det ha varit så att kontrollen av ifall BPA läckte ut i maten gjordes så att människor fick smaka på mat och därefter svara på om de fick BPA besvär av det eller inte. Det kan också vara så att urvalet av dessa testpersoner gjordes på BPAhatarnas webbplats där de fick svara på några frågor om sina BPA relaterade besvär för att se om de kvalificerar till en studie. Det kan också vara så att både testdeltagare, provledare och författarna till studien vet om vad som innehåller BPA eller inte. Kan du inte läsa metoddelen så faller all trovärdighet.

Texten ovan kanske låter överdriven, men jag vet om tre studier där alla dessa kriterier uppfylldes. Dock inte om BPA utan elöverkänslighet, gluten och kolhydrater.

Än så länge, tre dagar efter det att trådskaparen postade argumentet så har mer information inte framkommit. Jag uppdaterar här när detta inkommit.

Editors choice: Bonusmaterial

Som bonusmaterial får du ett flowchart för hur du skall hantera resultat som är korrekta enligt ovan men vars resultat du ändå inte vill acceptera

Jag tror du förstår att du lika väl kan invertera denna så att du kan argumentera åt andra hållet med 🙂

 

Leave a comment

Leave a Reply

%d bloggers like this: