Dagen ingenting fortsatte, jag tog med mig Ninja ut och tränade discgolf. Jag säger så här, han gillar verkligen att springa efter discar. På ett 40 meterskast så är han framme och tar discen innan den tagit mark (om han ser den förstås, kanske skulle ha tagit något annat än en halvgenomskinlig Core). Kastar jag en roller så plockar han discen varje gång. Innan den lagt sig.

Vi hittade lite annat på backen med.

De här stekpannestora plastbubblorna tyckte både jag och Ninja var oerhört intressanta. De var inte där förra hösten. Jag gissar på agility, men jag vet inte om jag får säga mer än så…

 

Jag försökte få ett porträtt på mig och Ninja, men han var mer intresserad av crossåkarna än att titta in i kameran. Och när han gjorde det så gjorde jag miner som jag inte vill visa på kort… Skyller på den starka vårsolen.

Jag gjorde några övningskast på discgolfbanan också. Visserligen finns det inga utkast och inga korgar, men det som är gjort verkar bli riktigt bra. Hål 1, 2 och 3 verkar “klara”, sen vet jag inte riktigt hur planen är att det skall bli, men det kommer när jag får avslöja mer.

 

Det här vore ett grymt hål. Extrema höjdskillnader och psykologiskt tight. Fast det är ett dike där nere som man skulle behöva bygga en bro över. Drömma kan man ju få göra…

 

Han gillar dragkamp. Och är sjukt envis… Det är kul att själva apporterandet apporterandet fungerar. Han springer klockrent och hämtar discen varje gång. Överlämnandet behöver vi jobba på bara. Han släpper discen konsekvent tre meter bakom och kommer glatt travande för att få belöning. Finslipning kallas det va?

Dagen ingenting fortsatte sedan med andra äventyr men jag vill få ok på några av bilderna innan det kommer ett inlägg om “en drink på götgatsbacken”.

Leave a comment

Leave a Reply

%d bloggers like this: