Kategorier
Livet

Prissättning och svenska Jante

Jag har sett en intressant trend vad gäller prissättning. Säljer du en elektronisk pryl eller kanske en webbplats så är det ingen som bryr sig om hur du prissätter. Är du inne på hantverk (tänk virkning eller slöjd) eller typiska allmogeprodukter som fårskinn så är det något helt annorlunda.

Pang så kommer Jante för där får det inte tas för mycket betalt och du får heller heller inte sticka ut i marknadsföringen. Helst skall du ge bort prylarna och fy på dig om du tar mer betalt än vad materialet kostar.

Vi säljer ett fårskinn till ett betydligt högre pris än vad andra annars tar. Jag har skrivit en målande text om hur djuren lever för att visa på fördelarna med den Svenska djurhållningen. Dessutom vill jag utbilda konsumenterna så de förstår skillnaden med varför ett Svenskt fårskinn inte kostar 500 kr.

Den annonsen fick spridning i en av grupperna som handlar om får och de flesta var positiva till prissättningen och vill att folk skall lyckas, men det finns andra också.

Det är mitt fel att landsbygden dör

Det är lite sorgligt egentligen. Vissa vill konkurrera med låga priser och tror att detta leder till minskad import av industriskinn och en levande landsbygd. Mer om detta under prissättning.

Vi är pinsamma och sätter inte ens ut telefonnummer

Jag antar att personen som skrev det inte sålt särskilt mycket på Blocket. Alla vi andra vet ju hur översvämmad telefonen blir av sms, fejkprutare, bästa kompisar, skambud och tidsslösare efter en blocketannons. På samma tema har vi denna:

Åsikten är stark. Ren idioti och inte ens särskilt fint skinn. Märkligt för det är ett riktigt bra skinn tycker andra. Dessutom så blandas felaktiga personliga åsikter in om vad som är lagligt eller ej. Jag är inte förvånad för Jordbruksverkets bestämmelser är snåriga. Men jurister har redan tett ut vad som gäller vilket jag stöttar mig på. Vad denna diskussion har i en tråd om försäljning av fårskinnsfäll vet jag inte men det är viktigt för vissa att hitta fel (som inte ens finns där).

Ge inte konsumenter fel bild

En intressant sak är hur vissa blir upprörda över hur vi kommunicerar. Vi kommuicerar hur vi gör. Tydligen finns en rädsla att detta skulle ge konsumenterna en felaktig bild över hur det ser ut i Sverige. Denna person var generellt positiv men just åsikten att om vi kommunicerar hur vi gör så innebär det att andra är dåliga – vilket är typiskt JanteSverige.

För att säga det enkelt. Säger jag att jag gör A så betyder det att jag gör A.

Det betyder inte att någon annan då gör B. Eller att de inte gör A. Jag kan inte ta ansvar för hur andra gör så därför berättar jag hur vi gör. Om det är ett problem att vi berättar hur vi gör så finns det ett stort problem. Konsumenterna vet inte om det är A eller B eller ens X som ligger bakom eller om det är bra eller dåligt. Men att förklara för konsumenter på ett sätt som konsumenter kan ta till sig var visst inte bra.

Jag tänker osökt på det gamla ”Men tänk på baaaaarnen!” argumentet.

Det var svårt för vissa att jag skrev att vi inte tvingar vare sig får, bagge eller lamm till något onaturligt liv. Att det sker övergrepp på djur på gränsen till plågeri både medvetet och omedvetet i andra länder finns inte på kartan. Att det är dessa billigare fårfällar som säljs hos storkedjorna i köpladorna det ignoreras visst.

Tyvärr så faller det då bort att konsumenten har två val. en fäll för 500 kr eller en fäll för 3000 kr (för att ta ett exempel). Varför kostar den ena varan sex gånger mer än den andra? Har vi ingen förklaring till detta väljer konsumenten med plånboken. Kan vi inte ladda produkten med positiva egenskaper så väljer konsumenten med plånboken.

Vet inte konsumenten hur väl vi tar hand om djuren i Sverige så kan vi inte konkurrera med billiga skinn.

Det blev en hel del personangrepp och härskartekniker i diskussionen. Många var dessutom positiva till det och kunde se fördelar

Men i detta ser jag ett mönster. Prissättning av produkt till konsument är svårt

Våga ta betalt

För de flesta är det svårt att ta betalt. Det verkar som att ju närmare du är att producera en vara desto svårare bli det. Det finns nog lite olika svar på det. För de flesta är det bara rent krasst svårt att ta betalt, speciellt om du inte ser något större värde i det du säljer.

Många baserar också sin prissättning på sin privatekonomi vilket leder till felaktigheter. Det är köparens betalningsvilja som är det viktiga. Inte vad du som säljare skulle köpa varan du producerat själv. Eller vad du har råd att betala.

En person som kraffsat lite med pennan på ett papper tycker nog inte att det är särskilt mycket värt. Hade du hetat Picasso och kraffsat lite med pennan på papperet så hade du tagit helt annorlunda betalt

I detta så finns det en stor rädsla som snabbt slår över till agressivitet och hat. Eftersom så många inte vågar ta betalt så blir det jobbigt när det kommer någon som faktiskt vågar ta betalt. Frustration och andra uppdämda känslor över sin egen oförmåga slår över. Så istället för att glädjas att det kommer någon som kan hålla uppe priserna så skall denna personen förlöjligas, tryckas ner och folk går på fullaste allvar in för att misstolka varenda ord du skriver.

Det är inte första gången jag ser detta. Det är inte den enda branshen där det förekommer och jag kommer nog kliva ner i det fler gånger.

Våga marknadsföra dig

Marknadsföring är att ladda varan med en story som gör att varan är attraktiv för konsumenten. Då kan du ta betalt. Då kan du sälja. För att vara tydlig, säljer du ett skinn med följande text, vad tror du kommer hända:

Fina skinn från liten privatbesättning
Varierande färg och lockighet
Passar perfekt i till exempel barnvagn
Kan skickas, finns i [ort]
Pris 1800 kr

Detta är en riktig annons med en bild till som inte sade så mycket. Det går självklart att sälja så men efter frakt, beredning av skinn, annonspris och alla andra kostnader så blir det inte så mycket kvar.

Jag såg en annan personsom sålde skinn på facebook:
”Fårskinn till jul? Jag har fina på gården. 1400 kr styck”
Det sätter ribban.

Paketeringen är extremt viktig med. Våra skinn kommer i en fin låda som fungerar som förvaringslåda åt skinnet. Det har också ett handskrivet brev på gammaldags papper och lite annat smått och gott. Vad jag sett av fällförsäljning så är paketering och kundupplevelsen efter köp inte ens påtänkt. Men det gör inget när ett skinn säljs för 1800 i olika storlekar med olika lockighet.

Våga utbilda marknaden

Konsumentmarknaden är intressant – speciellt i dessa fall då en fårskinnsäll är en sällanköpsprodukt. Du som konsument kan ofta tänka dig att betala lite mer – du skall ju ”unna dig” något. Jag googlade snabbt på fårskinn och tog en skärmdump på de skinnen jag hittade (ovan). Baserat på priserna, vad tycker du ett fårskinn är värt?

Om alla fårskinnsfällar du ser kostar 500-1000 kr så kommer ett fårskinn för 5 000 kr att vara dyrt. Dyrt är något du inte förstår värdet på. Förstår du värdet och varan är laddad med positiva attribut från marknadsföringen så är det inte dyrt längre. Kostsamt kanske. Exklusivt eventuellt. Men betalviljan finns där.

Ett exempel i detta är när vi startade hundrastning. Vi levererade en flexibel lösning som kunden kunde lita på. Då var det inte ens kostsamt utan snarare prisvärt. Att vår månadskostnad låg högre än alla andra på marknaden gjorde att vi kunde betala personalen avtalsenliga löner och ha välutbildad peronal. Vi hade också reserver för att hantera problem och störningar.

Att vi alltid löste problemen för kunderna blev en del i vår marknadsföring och en del i vår framgång

Den som jämförde oss med grannen som kunde gå ut med hunden för en 500-lapp i månaden tackade nej till oss. Den som valde ensamföretagare utan backup tackade nej till oss.

Det slutade så gott som alltid att kunderna kom tillbaka till oss när de upplevt nackdelarna med att inte kunna lita på sin hundrastare, att hundrastaren var sjuk eller eller eller… Det gick att lita på oss och vi fanns där för kunderna, det vr det kunderna ville betala för.

När vi började så var hundrastingsbranschen till stor del svartjobb, outbildade, utan försäkringar, utan fackliga avtal. Vi utbildade marknaden på vad det behöver kosta för att det skall vara hållbart och marknaden svarade med att ge oss över 1000 promenader i månaden.

Betalningsviljan finns där när vi vågar ta betalt, vågar marknadsföra oss och vågar utbilda marknaden

Eller så är det sant att bra intäkter på skinn ökar importen av industriskinn och förstör landsbygden. Vad tycker du?

2 svar på ”Prissättning och svenska Jante”

Såg annonsen och en sak jag missar där, apropå marknadsföring, är hur skinnet bereds.
Krom? Vegetabilisk garvning? Storindustri? Hantverksindustri? Vilket garveri? Etc.
För mig är det viktigt att se hela kedjan.

Man skulle kunna införa spårbarhet också på ett sätt jag varit med om inom nötkött: En QR-kod leder till en hemsida med bild på djuret, ålder, kön, ras, gård, slakteri,…
Förfina detta på ett seriöst sätt så kan vi verkligen snacka om faktiskt kvalitet och framförallt, upplevd kvalitet!

Riktigt bra frågor. De flesta förstår inte arr de vill ha svar på detta så det tar vi längre fram i processen, om de ens bryr sig.

Dina tankar om spårbarhet och märkning är riktigt bra. Skall se vad jag kan göra med det. Tack för tipset

Svara

Kommentera