Kategorier
Livet

Utomhuslördag och äckliga funderingar

Vilken otroligt härlig lördag det var! Tänk att en lördag i mitten av september (16:e för framtida referens) kan vara så varm, solig och grön.

Vi var på Järva och spelade discgolf på förmiddagen. Jag hade tagit med mig förstärkningslager och vind/regnjacka, men knickers och t-shirt hade varit bättre klädsel. Fikat på Vita Villans altan var otroligt skönt, och hade det inte varit för andra planer hade jag lätt kunnat tänka mig att äta lite biff och dricka några öl, och spela en runda till eller två.

Appropå runda så spelade vi hål 10 – 27 och jag gick in på 68. Helt ok faktiskt. Spelade grymt bra bitvis.

Efter discgolfen var det bara att bge sig hem, äta en sen lunch (kallar man det lunch när man äter den vid 15?) och sedan gå ut och gå. Jag, Tess, Ninja och E hade tänkt att gå Sörmlandsleden från Öran/Riddartorp till Handen/Rudan men tiden drog iväg så vi tog en annan runda som både började och slutade hemma.

Ninja var som vanligt helt överlycklig att få komma ut till lera, ljung och andra härligheter att rulla sig i.

Jag övade massor med honom på vägen till Öran. Gå bredvid, gå bakom, stanna, vänta och så vidare. Självklart blandat med en hel del lek och andra hundaktiviteter.

När vi kom fram till Öran så blev han lite knepig att få att inte dra i kopplet. Gissa varför?

Och andra filmen:

Är man portugisisk vattenhund så är man. Klart det går utmärkt att apportera kottar och annat som slängs i vattnet.

Sedan är det praktiskt att vägen till Öran består av lerhål och massa annat gosigt sm en hundvalp kan klägga ner sig i. Efter doppet i Öran så är han hyggligt ren och på elljusspåret finns det inte så många ställen att skita ner sig på 😉 Nytta och nöje förenat liksom!

Veckans fundering har fastnat på doftspray på toaletten.
Kliver man in på en toalett där någon suttit och bajsat precis innan så luktar det ganska mustigt. Vilket är helt naturligt, och ingenting att skämmas för trots att många verkar tycka att det är bland det värsta som finns, ja hur _någon annan_ kan uppleva det som obehagligt.

Så då använder man doftspray för att dölja den naturliga doften.

Men är inte det dubbelt äckligt egentligen? Den naturliga ”stanken” finns ju kvar, man bara slår ut näsans förmåga att upptäcka den med ett syntetiskt klägg som sätter sig överallt.

Hur fräscht är det egentligen? Om doftspray var ett syntetiskt ”food addative” skulle någon vilja ha det i sin mat då? Visst är det lite som ”the golden spice”, eller natriumglutamat som den är mer känd som i vår del av världen. Eller kanske värre… Sprinkla medlet på en torr kycklingfile och vips så smakar det som något Melker serverar i någon av sina restauranger. Skulle någon vilja använda det då?

Sedan finns det ju andra användningsområden för doftspray med…

20110918-122701.jpg

Kommentera