Vem tar kampen för kamphundarna?


Allt för ofta kan man läsa om hundattacker där en hund attackerat en familjemedlem, eller en hund, eller en annan människa.

Det är obehagligt. Det är sorgligt. Och det är en katastrof för alla inblandade.

Men vad beror det här på då? Är vissa hundar förvridna bestar, och vissa raser så genuint ondskefulla att de per automatik biter barn i ansiktet?

Skall jag vara ärlig så vet jag inte. Jag har inte empirisk erfarenhet och jag har inte tillgång till verktyg så jag kan söka i forskningsrapportet och statistik.

Min erfarenhet av hundar är att de är djur. Att deras instinkt är djupt rotad och att mina egna erfarenheter inte varit så lysande. Fast nästan jämt har det berott på ägaren. Ägaren har inte haft koll. Och att ägaren inte haft koll beror nästan alltid på bristande kunskap eller bristande respekt.

Vem har inte hört “han vill bara leka!” eller “hon älskar barn, låt henne hälsa!” Seriöst, nästa gång jag hör det samtidigt som jag ser hunden som gör agressiva utfall mot mig så är risken stor att jag “leker” upp ägaren i närmsta gran!

Då jag cyklar väldigt många mil varje år (och de flesta i skogen) så träffar jag på en hel del hundar. Vissa lösa, vissa på flexikoppel, vissa som lyder sin ägare och andra som är lika lätta att kontrollera som vinden.

Jag har blivit attackerad av hundar otaliga gånger. Jag har Inte blivit biten, men att ha en hund som gång på gång kastar sig mot en, mitt ute i skogen på en stig, utan ägare i sikte är inte särskilt kul. Man blir snabbt snabb på att hoppa av cykeln och hålla den mellan sig och djuret. Och duktig på att med andra handen ta vattenflaskan och försöka distrahera hunden med ett vattensprut.

Men beror det här verkligen på hunden? Eller rasen? Jag tror verkligen inte det. Jag har träffat pitbulls, rottweilers och amstaffs om är snälla och loja som en norrman på valium. Jag har träffat Jack Russels och dvärgcollies som varit helt rabiata och där indianerna definitivt inte varit i kanoten.

Beror det på ägaren? Definitivt i mitt tycke. Föräldrar utan koll, utan vilja och utan tid, då vet man på förhand att chansen för ungdomsbrottslighet, skolk och i slutändan arbetslöshet är extremt hög. Samma sak med hundägare!

Vart vill jag komma med det här då? Jo att visa stöd för Fredrik Steens initiativ om att påbörja något. Jag vet inte om Fredrik är rätt eller fel person att ta upp en sådan sak, men jag gillar hans stil. Det finns ett problem, han tar tag i det och försöker i alla fall.

Här är förresten en jättesnäll “kamphund”, Smilla, vars husse är tatuerad och mycket bättre än jag på kampsport. Och Smillas matte har definitivt bättre kondis än mig, och är troligen starkare med 🙂 Men trots deras engagemang i annat så är deras hund ingen ondskefull best. Vad beror det på?

Kryddar inlägget med en bild på pälsalligatorn Ninja.


Han gillar definitivt att bitas. Allt skall provas med tänderna, och jag är hans personliga bitleksak just nu. Fast just nu älskar han mig. Och följer mig med 5 cm avstånd när jag går runt här hemma. Så blir det när man tränar “sitt”, “vänta”, “kom” och “lugn” med falukorv och köttbullar. Då blir Pälsalligatorn förvandlad till Tiggarhunden på nolltid.

Lite andra länkar om hundincidenter:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hund-till-attack-i-farhage
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/hundattack-pa-ekero_6156289.svd
http://www.expressen.se/nyheter/1.2292520/martha-stewart-fick-sys-efter-hundattack
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12500985.ab

Leave a Reply