Kategorier
Livet

Wearables, ganska mycket science fiction och en hel del prylgalenskap

Såg att Samsung nu lanserar en smart cykel – Samsung Maestro. Iden tycker jag är jätteintressant, men jag tror inte på konceptet med en speciell cykel. Konceptet som sådant däremot är väldigt spännande, och jag ser fram emot tillbehör som man snyggt, enkelt och stöldsäkert kan använda på cykeln.

Wearables som koncept är jag otroligt taggad över, och diskussionen om UAVs som personlig drönare tog rejäl fart på facebook. Wearables som definition är väl en elektronisk pryl som man bär med sig och på sig. Med den definitionen är väl både hörlurar och klockor wearables? Tycker inte det funkar riktigt. Men en ”pryl” med sensorer som på ett eller annat sätt interagerar med en annan pryl som man bär med sig och på sig tycker jag är en wearable.

Så din fina dykare är inte en wearable, men en pebble, en polar eller en suunto är det definitivt. Tvättmaskinen som kan interagera med mobilen är inte heller en wearable.

Vad skall man ha wearables till

Det är en bra fråga. Som det är nu har de flesta wearables med hälsa, motion och träning att göra. Och bara där är det intressant, och det intressanta ligger i att samla data. Data över hastighet, aktivitet, ansträngning (tup löprundan, simpasset eller styrketräningspasset) kan vara intressant. Kortsiktigt så är det rent egoistiskt, blir jag bättre, hur ser det ut över tid etc.

Foto och film

Att fota och filma är en annan klassisk wearablepryl. GoPro kameran har ju omdefinierat aktionfilmandet och det bärbara filmandet. Narrative tar fotandet till en helt ny nivå med att alltid finnas med och ta okontrollerade bilder.

Glasögon

Google glass behöver kanske inte någon introduktion, men det finns definitivt användning för dem. Troligen blir det inte någon större massmarknad, men det intressanta är ju displayen kopplad till processorkraften. Som tillbehör till olika sportglasögon (skidåkning, dykning, cykling) är det oerhört intressant. Men jag tror inte på ”one device to rule them all”. Utrymmet framför ögonen är ju begränsat, och olika sporter har olika behov så det kommer bli en för stor utmaning.

Tricorder

Har du sett Star Trek där de har en tricorder som kan skanna allt, som är ett kommunikationsdevice och som är ungefär som en swiss army knife i användningsområden? Sedan kom TellSpec på indiegogo, något som dömdes ut som fejk och fusk av kunniga eftersom den tekniken de använde inte var portabel och funktionell nog. Nu är Scio det nya heta, och här finns det rejält med vetenskapliga bevis för att den skulle fungera. Rikta Scio mot något som du vill veta innehållet i och automagiskt så får du upp det i din smartphone.

Hur den skulle kunna mäta näringsinnehållet i en maträtt undrar jag, och det är inte besvarat än. Men att de tänker bygga upp en databas med alla scannade ämnen är intressant, här blir det väldigt mycket data att borra i.

Träning och motion

Här är den stora massan av bärbara pryttlar som loggar. Allt från appar som Moves som ligger i bakgrunden och passsivt sparar din information till de olika armbanden som fitbit, misfit shine och många fler. Nackdelenmed lifeloggers är att de ofta saknar möjlighet att mäta puls. Det är synd för pulsen avslöjar allt från överträning, begynnande sjukdom och stress. Polar har en produkt för det, men man behöver ändå ha ett band runt bröstkorgen för att mäta just hjärtslagen. Och det är få som orkar bära den typen av band dygnet runt.

Skall man diskutera smidighet så tycker jag att Misfit Shine är bäst av alla. Tjock som två enkronor och gjord så att du kan ha den runt halsen, på handleden, klippa fast den i klädder med magnetfäste elller till och med ha den i suspen.

Jag har min Shine på mig dygnet runt, förutom när jag kampar med hundarna, för det har varit några tillfällen när den lossnat och någon av hundarna nästan svalt den 🙂 Den har också klarat 40 graders tvätt tre gånger, vilket säger en hel del om vad den tål.

Sedan börjar det dyka upp lite fler intressanta alternativ. Angel till exempel.

Öppet API där du kan programmera den till att göra det just du vill. Och med pulssensor, och temperatur och syresättning i blodet. Angel är lite coolare och kraftfullare än de flesta band jag sett tidigare. Av ren dumsnålhet så backade jag inte det projektet, och så här i efterhand så ångrar jag mig. Men förr eller senare så lär den gå att köpa 🙂

Gymwatch är riktigt intressant (disclaimer, jag är backer på det projektet) då gymwatch ger dig direkt feedback på din träning utifrån rörelsemönster, kraft och hastighet.

Det är tyskar som ligger bakom och det är den vanliga (om man nu skall dra en hel folkgrupp genom en kam) noggranheten med evidensbaserad forskning som ligger bakom. Feedback utifrån intensitet, kraft, fart och rörelsemönster i dina övningar. Hur coolt är inte det?

Healbe Gobe är nästa wearable på listan.

(Disclaimer, jag är backer även här) Kontroversiell då de dragit in över 1 miljon USD på Indiegogo och är någonstans mellan slamkrypare och snakeoil försäljare på en skala när det kommer till att kommunicera. Dessutom hävdar de ganska fantastiska saker, som att de kan mäta kaloriintag. Pando daily har en skribent som inte kan skriva en mening utan att anklaga Healbe för fusk och lurendrejeri.

Det som jag ser som det största frågetecknet med GoBe är hur de skall mäta kaloriintaget. Kan de bara få resten att fungera så kommer det bli en riktigt cool enhet.

Nu har de annonserat att de kommer flytta leveransdatumet två månader. För skribenten på Pando Daily så är detta ytterligare ett bevis på fraud. Alla de elektroniska prylar jag köpt på indiegogo och kickstarter har blivit försenade. Memoto/Narrative någon? Shinen blev nästan ett halvår sen från deras första leveransdatum.

Framtiden för wearables

Jag tror att användningen av lifeloggers, wearables och liknande kommer öka allt mer. Just nu är vi i en tid när sensorer och dataprocessande blir tillgängligt för många och konnektiviteten gör att det blir allt enklare att använda dem. Detta kopplat till huvudterminalen (dvs telefonen) som egentligen bara är en anslutning till internet och display för att visa datat så går det att göra oerhört mycket.

En rolig och oväntad kombination är Misfits koppling mellan sömnmönster och väckning. Jag förutsätter att du vet att det är bättre att vakna när sömnen är lätt, att du har olika sömncykler och att det är behagligare att väckas gradvis. Så vad gör misfit av detta? Din wearable känner av dina sömnmönster, och i samband med att du sover som lättast relaterat till när du skall vakna så väcker appen dig ungefär vid den tiden som du ville vakna.

Automatisering är en del, att om jag startar min löpcoach app så startar även träningsloggern och den spellista jag hade igång senast. Att stoppa en träningsapp känns verkligen gammaldags. Känn efter att jag slutat anstränga mig, och frisera datat så att bara träningsdata kommer med.

Internet of things är nästa steg. Prylarna kommer/borde bli smartare så att de kommunicerar med varandra. Narrative skulle kunna plocka upp data från löppasset till exempel. Markera bilder där du slagit rekord, precis efter din runda etc etc. Eller varför inte Narrative/Gymclock? Gymklock vet vad du skall lyfta, när du lyfter och hur du lyfter. Automatiska bilder på ditt PB, varför inte? Skall man dra det ännu längre så borde personalen på ditt gym få upp bilden på dig på sina skärmar när du närmar dig receptionen. När du är på gymmet så borde telefonen ge dig de appar du användr oftast på gymmet och är det så att du styrketränar så borde du ha ditt pass igång redan. Det går att dra det längre och mer visionärt, men för de flesta så tror jag detta räcker.

Men det viktiga tror jag är att våga. Att våga använda lifeloggers. Att våga dela med sig av sitt data. Att våga sammanställa stora mängder data (dvs big data) och gräva lite i det. Vilka mönster ser man?

Hur ser du på lifeloggers? Är det en utspädning av privatlivet eller något användbart?

 

Kommentera